Nätverket Hela Barn i Sverige startades för ett år sedan som en reaktion på en anmälan och dom mot en akupunktör som behandlat ett spädbarn mot kolik. Resultatet blev så bra att sjuksköterskan på BVC reagerade på den positiva förändringen hos barnet och informerade sig om hur det gått till. Som den anmälningsplikt sjukvårdpersonal har agerade personalen på mottagningen helt korrekt enligt svensk lag att anmäla akupunktören även om han var fullt utbildad i akupunktur (flera års studier) och mycket kunnig. Han hade ju behandlat ett barn under åtta år och var ingen sjukhuspersonal. Det är tillåtet för sjukhuspersonal – barnmorskor att behandla spädbarnskolik med akupunktur men dessa personer har knappast eller sällan lika omfattande utbildning i akupunktur som en fullt utbildad akupunktör har. Vad jag förstått kan sjuksköterskor och sjukgymnaster gå tilläggskurser i akupunktur och sedan använda delar av denna kunskap i sitt övriga yrkesutövande. Inte bra, här tappar man helheten i behandlingsmetoden och det kan uppstå reaktioner som man kanske inte förstår eller har full kontroll över.

Vi som är med i Nätverket Hela Barn i Sverige tycker att detta är helt tokigt att de som har kunskap och gedigen utbildning inte får lov att läka barn på lagligt sätt. Detta arbetar vi på att förändra och hoppas att många fler vill ansluta sig som medlem till föreningen och därmed ge sitt stöd till det fortsatta arbetet.

Gör något! - Bli medlem du också.

Gå in på www.helabarn.se och fyll i formuläret för medlemsskap.

Gunilla Carlberg

Homeopat

Det är en gåva att ha barn. Inte alla dagar orkar man se det så.

Såna dagarbrukar jag tänka på en sak som Iris Johansson(en kvinna som trots eller tack vare sin autism lever ett framgångsrikt liv) sa i en intervju.

Intervjun handlade bland annat om hur Iris pappa på ett djupt sätt engagerat sig i henne när hon var liten.

Intervjuaren undrade om Iris Johansson var tacksam för det.

- Nej, sa Iris. Något sådant behöver man inte vara tacksam för. De som lever nära personer med autism utvecklas så mycket andligt, så man behöver inte känna någon tacksamhet för att de tagit hand om en.

Det var både härligt och sant sagt, tycker jag.

Iris Johansson har skrivit boken, En annorlunda barndom som jag varmt kan rekommendera.

Hon har hemsidan

http://www.insidan.org/5.html

Bloggat av Inger Granberg

Jag upplever att det i den traditionella medicinen finns en rad läkemedel som behandlar symptom.

En person som har svåra eksem får till exempel starka kortisonsalvor som tillfälligt kan ta bort eksemen. Me utan salvan kommer eksemen bara tillbaka igen.

Men som jag ser är eksemen bara symptom på något annat.

Inom den alternativa behandlingen tittar man på olika orsaksbilden till att en person till exempel har eksem. Det kan ta längre tid och det kräver me av patienten. Vid alternativ behandling medverkar patienten till sin läkning genom att titta på orsakera till sin sjukdom.

Närstående som väljer aternativ behandling till sina barn medverkar också till en behandling där man ser till orsakerna och inte ensidigt till symptomen. Det är tror jag den väg man behöver gå för att det ska bli en verklig läkning.

Men vad är det i vårt samhälle som gör att den medicin som botar symptom fått en så framskjutande roll.

Är det så att det som inte syns det finns inte. Är det så man tror?

Jag ber dig som läser fundera över följande.

Vad är det att bota?

Vad är det att hela?

Vad är skillnaden?