Agneta Bentsen har skrivit en bok som heter Älskade Indigobarn.

Själva titeln fick mig att rygga undan första gången jag hörde den.

Begreppet indigobarn är flummigt och jag hatar allt som är flummigt.

Jag är en andlig sökare som tror att verkligheten är komplex. Jag tror att den riktiga verkligheten finns utanför vår linjära tid. Jag tror att vår linjära tid är ungefär lika overkligt som att tro att jorden är platt.

Lika overkligt tror jag det är att dela upp mänskligheten i indigobarn, ljusbärare och vanliga.

Jag tror nämligen att vi alla är ett och eftersom den linjära tiden inte existerar så tycker jag inte att reinkarnationsbegreppet så som det diskuteras i boken är särskilt intressant. Vill man ha fördjupade kunskaper i den diskussionen tycker jag att man ska läsa Neal Donald Walschs böcker som heter samtal med Gud. Där diskuteras stora frågor utan att författaren prackar på läsaren moral och levererar sanningar.

Är den här boken något man kan rekommendera då?

Ja, det tycker jag. Den stora behållningen i boken är att författaren har djupa kunskaper om hur vårt sätt att hantera miljön kan påverka oss människor. Hon ger förslag på hur en bra mathållning ska se ut, vad man ska tänka på när det gäller vacciner och hur konstgjorda lukter påverkar.

Hon ger vidare förslag på hur en familj kan byta sina mönster genom att sakta byta vanor, byta ut matprodukter en i taget.

Det här är Agneta Bentsens styrka. Hon skulle kunna skirva ytterligare en handbok hur man dag efter dag, månad efter månad går mot en förnyad kosthållning.

I slutet av boken finns alternativ terapi beskrivet. Där skulle man kunna ha med mycket mer om alternativ terapi, det finns många bra terapiformer som inte nämns.

Boken är som bäst när författaren blir konkret och handfast.